Min mammas historia
Kategori: Personligt
Sexuellt utnyttjad/utnyttjade!!
Ja hur var det med det nu då?? Har ärligt inte fattat det förrän för något år sedan! Fatta hur konstigt det kan vara med sådant. Hur kan man leva i över 40 år med detta utan att ha fattat?? Tack vare min dotters kamp så insåg jag vad jag själv varit med om. Tack vare hennes kamp ut ur destruktivitet o dåligt mående med ätstörningar, överdriven träning, fel killval, utnyttjandet av henne av de samma m.m så uppdagades det varför hon mått så dåligt i flera år. Tack vare BUP o deras psykologteam så fick hon slutligen hjälp. O vad var anledningen till hennes mående? Jo hennes morfar min sk pappa nr: 1 som jag ofta kallade honom, hade tafsat på henne innanför byxorna när hon var ungefär 9 år gammal. Plus tagit henne på brösten när hon var 11!! Dessa två gånger fick henne att må skit. Att bli så sviken av en vuxen människa som hon var trygg med, som hon gillade så mycket. Första gången det hände då hon var ungefär 9 år var vi på besök hos mormor o morfar, han fyllde nämligen 80 år. Japp gammal men inte till kropp o själ kan jag säga. Mer som en 45 åring. Det åt o dracks, o efter festen la han sig på soffan för att vila. Dottern var därinne ensam med honom, plötsligt kom hon utrusande i köket till oss o var jätteledsen. Riktigt uppriven o ledsen. Både mormor o jag frågade om o om igen vad som hänt. Det enda vi fick fram var att han tagit lite på henne. Inte hur han gjort, vad han gjort, inte hur det gått till, inte vad som exakt hände. Hon vägrade berätta allt. Vi trodde han var full o trött. Ursäkten blev att så måste det ha varit helt enkelt. Dottern lugnade ner sig o vi trodde allt var överstökat! Vi förstod inte allvaret hur dumt det än kan låta. Det var första sveket hon upplevde från oss vuxna. Ingen av oss ville tro att han tafsat med vilja på sitt barnbarn. Näpp han var onykter o trött, alltså bara ett misstag, så var det! Hm! Kan bara skaka på huvudet idag, det gör ont!
Andra sveket från vuxenvärlden kom två år senare när hon var 11,5 ungefär. Hon låg på golvet o ritade o morfar satt i fåtöljen bredvid o tittade på tv. De var ensamma i rummet medans mormor o jag var köket o pratade o diskade. Dottern hade bestämt sig för att förlåta morfar, det var säkert så att han bara var onykter o trött. Det blev fel helt enkelt. Vad hände då??? Jo han kommenterade o sa: -Du börjar allt bli en riktig kvinna nu, börjar ju få bröst o allt!! Får jag ta på dom, ungen vart stel som en pinne o han tog på henne. Hon gick ut från rummet in till oss. Visade inget, sa inget!!! Men bar detta med sig i flera år o det satte sina spår! Det var det andra sveket!!! Att då inte våga berätta för mig eller någon annan vad som hände, rädslan för att bli sviken av sin mamma o vuxenvärlden ännu en gång satt djupt hos henne. O nu i efterhand så ser vi vart det ledde henne. Då känner man sig som en dålig mamma o förebild. Min självkänsla fick sig en rejäl törn där.
Men iom BUP så kom hennes svåra saker fram till slut. Hon fick skriva ner sin berättelse om vad som hände, vad hon varit med om efter det o det var ingen trevlig läsning som mamma kan jag säga, vart så fruktansvärt ledsen, arg o besviken på så många saker, mig själv morfar, mormor ja hela världen! Hon fick vara med om mycket hon inte borde varit med om i så unga år. O inget anade vi som föräldrar. Jo att ungen inte mådde bra märkte vi ju så klart. Vi tog henne till olika ställen för hjälp, skolan uppmärksammade åxå. Hon hamnade tom på Akutpsyk en natt. Hon förstod inte riktigt själv att det var morfars svek o fula saker som försatt henne i allt detta som jag förstått. Men det fanns där både medvetet o omedvetet har jag förstått i efterhand.
Åh där på BUP när hennes historia kom upp svart på vitt DÅ trillade tjugofemöringen ner för mig!!! Då fattade jag att jag har ju råkat ut för precis samma saker med den mannen. Han som tafsat på mig sedan jag var 8-9 år. Han som alltid gillat mig lite för mycket. Som gått över gränsen med kyssar på munnen, tafs på brösten o alla sina försök att komma innanför mina kläder. Som så ofta ville prata sex med mig. Han som sa att han skulle gifta sig med mig om det varit möjligt! Han som ville att jag skulle känna på honom!! Plötsligt så kom allt detta till mitt minne ..... insåg att för FAN detta var ju så fel som det bara kunde vara. Jag har åxå råkat ut för honom. Varför fattade jag inte det när min dotter råkade ut för honom? Varför insåg jag inte redan då? Varför kopplade jag inte händelsen till verkligeheten?? Det har jag funderat mycket på!! Tja det finns ju ett begrepp som heter Grooming det är väl det närmaste jag kan komma, dock fanns ju inte Internet på den tiden, inte hörde man talas om sexuellt utnyttjande av barn eller ordet Pedofil heller. Så här kan grooming förklaras tex.
Grooming är en del i gärningsmannens stegvisa process för att begå sexuella övergrepp mot ett barn och kan pågå under lång tid. Groomingen kan bestå i att gärningsmannen samtalar om barnets specifika intressen, ger barnet komplimanger etc., med avsikten att vinna barnets tillit för att skapa möjlighet att begå sexuella övergrepp. Groomaren är ofta mycket skicklig på att
dupera och invagga barnet i en falsk känsla av att här har de hittat en sann vän.
Det är när en vuxen person får en o hamna i beroendeställning, som får en att känna sig viktig, älskad o behövd. Som tutar i en en massa tillit så man får en riktigt nära relation som då på något underligt sätt legitimeras o överskrider vissa gränser. På något sätt får förövaren en att tro att det är helt ok, att det är normalt. Man lever med det o ifrågasätter det inte trots att man så många gånger känt ett stort obehag o ovilja, känt att detta är nog inte ok, jag gillar inte situationen men ändå har det skett om o om igen. Jag kan inte minnas att han våldtagit mig eller så, inget grovt fysiskt. Minns inget av att det skulle skett något sådant, vågar inte gräva djupare i minnet ännu, vill inte veta i så fall just nu. Det kraftigaste o jobbigaste minnet jag har är från när jag var 8-9 år. Det var i sommarstugan vi hade då. Jag tror de vuxna hade fest o jag minns att han låg väldigt nära mig i min säng. Minns inte vad han gjorde bara att jag skakade okontrollerat som när man har frossa o kände mig trängd o väldigt rädd. Kunde inte ta mig därifrån ... blev bara stel som en pinne. Terapeuten trodde att det minnet kunde vara något traumatiskt som hände. Eftersom jag reagerade så kraftigt. Den gången glömmer jag aldrig trots minnesförlust på detaljerna. Då hade jag inte känt honom så länge.
Jag tror jag har förträngt minnen. Ja det är många frågor man har nu. Mycket o reda ut. Svåra saker att jobba med. Min kära dotter o jag pratade ut ordentligt hos Psykologen på BUP. Redde ut o förlät varandra. För som jag sa till henne: -Hade jag förstått o vetat så hade jag packat väskorna, tagit dig o din bror o åkt raka vägen därifrån!!! Han hade fått stå sitt kast med kanske både polisanmälan o annat. Men just det hände inte då. Han fick sitt straff ändå på något sätt som min dotter säger o jag håller med.
Inte så länge efter att dottern blev hjälp så fick han först en stroke o sedan en till en kort tid därefter, det satte sina spår i hans kropp o själ. Blev gammal på en gång. Vintern efter det föll han o bröt lårbenet, o efter operationen i ett till-töcknat tillstånd av smärtlindring så klättrade han över grindarna på sängen, föll o bröt det andra lårbenet. Hamnade mycket på sjukhus o rehab o kom så småningom hem men efter en tid insåg min mamma att han inte kunde bo hemma mer. Balansen var för dålig o han föll lätt. Han hamnade på hemmet under de sista åren o vart sig aldrig mera lik. Han gick från att till sinne o kropp vara 45 till 95 under en kort tid! Fast han var ju i 80-års åldern. Kanske det var straff nog??!! Kan åxå berätta att det skiljde 19 år mellan mamma o honom.
Min mamma visste inte om vad som hänt, att han gav sig på barnbarnet ännu en gång, o första gången var ju helt oskyldigt enligt vad både jag o mormor trodde. Hon visste inte att även jag råkat ut för saker. Jag hade inget behov att tynga henne med detta, kunde inte, ville inte, borde inte. Hon hade ju fullt upp med sina sorger, sjukdomar o annat. Men tro inte annat än att det nu har avslöjats trots att jag lovat mig själv att inget avslöja.
