Min historia part 21
Kategori: Personligt
Psykologen tittar, frågar, vrider och vänder sig. Jag sitter stilla, stirrandes, tyst.
Varje vecka satt vi där, ingenting hände. Jag hade försökt berätta vad som hänt, om mitt liv, men bara i kod-ord och inlindat. Ingenting de tyckte var särskilt hjälpande, varken för dem eller mig.
Visst kände jag att det gav mig något litet, att prata lite grann, då och då. Men det kändes mer som att det började bubbla inom mig, som ett monster väcktes till liv. Jag var rädd för vad den känslan var. Vad skulle hända om jag släppte ut det?
Bloggadress: http://casszie.blogg.se